Starfield

Cathrine Zeta Jones är för mig en favorit, inte för att hon är så duktig på att skådespela utan för att...
I filmen No reservations (kärlek på menyn) spelar hon ( i rollen som Kate) mot Aaron Eckhart (som spelar Nick) och kommer in som kock på den restaurang som hon jobbar på. Det hela blir lite svårt då hon har ett väldigt stort kontrollbehov och inte gärna släpper någon in på livet, hon går också i terapi för detta. Allteftersom så märker hon dock att hon kan lita på Nick och det uppstår mer än ljuva såser i köket.

Jag tycker att den här filmen är ganska bra för sin genre, den bjuder på en ganska lättsam atmosfär och är kul att titta på. Romantisk kärleksfilm är väl egentligen inte de filmerna som jag tycker är de bästa men det är skönt med omväxling beroende på humör. Jag skulle rekomendera den här inom sin genre och tycker att den är lättsam, enkel och relativt bra.

J

J

+

Filmen, I know who killed me är en ganska skum film som handlar om Aubrey Flemming ( Lindsey Lohan) som efter att ha blivit bortförd och torrterad hittas av en kvinna av en slump i ett dike. När hon väl kommer til medvetande igen så hävdar hon att hon inte alls är Aubrey utan hon heter Dakota och har en helt annan bakgrund.

Lindsey Lohan gör för en gång skull en roll som inte är en komedi, den är inte sockersöt och den har inte produceras av Disney. Detta känns ganska befriande eftersom hon nästan trots sin ringa ålder har fastnat i ett fack. I den här filmen spelar hon bla strippa (även om vi inte får se så mycket av hennes kropp, i alla fall inga av de intimaste delarna). Jag tycker att hon har lite trovärdighetsproblem eftersom hon har porträtterat vissa typer av roller så länge fast på något sätt så glömmer man det ganska snabbt en bit in i filmen. Filmen har dock andra brister, den är lite för skum för att vara min smak ( jo jag gillar skumma filmer men det är skillnad på skum och skum) och den kan inte riktigt få mig att koncentrera mig hela filmen, vilket i sig är ett problem. Den är dock helt ok och jag tycker att ni som inte sett den gott och väl kan se den för att bilda er en egen uppfattning.

J

J

Ja vad skall man säga om den här filmen då, det är en katt och råtta film som handlar om en kvinna som efter stängningsdags på kontoret blir inlåst i ett garage med en psykopat. P2 är egentligen en film som det har producerats hundratals av, den klassiska ensamma kvinnan med stora bröst som värnlös lämnas ensam med sin stalker som av olika anledningar vill göra livet surt för henne.

Den här filmen är inte speciellt välspelad i sin genre och inte heller i sin undergenre, katt och råtta lek. Den känns ganska förutsägbar och som om man sett allt förut men i en något annan form. Huvuddragen i filmen blir ganska patetiska efter ett tag och budgeten kan inte ha varit så stor. Sammantaget kan inte betyget bli mer än:

J

+

Nu när Heroes och Prison break har börjat komma igång på allvar på sina säsonger så tänkte jag att det var på plats att blogga lite om dem. Heroes har ju gått rätt länge nu på Tv4 och de är väl på avsnitt 16 av säsong 1, i staterna där serien har skapats har de hunnit lite längre, nämligen till säsong 2 och avsnitt 9 (9:an skall visas snart). Prison Break har hunnit med 3 säsonger, både i Sverige och i Usa men Sverige ligger ungefär 4 avsnitt bakom (visas ju på TV3 som bekant). I Usa kommer dock den senare att ha paus till den 14:e januari vilket naturligvis innebär att 3:an kommer att ha paus till uppskattningsvis slutet av jan- början av feb.
Jag har följt båda seriena och jag tycker att de faktiskt är ganska likvärda, inte för att de är lika till utformningen men kvalitén ligger på samma höga nivå.

Vad tycker ni därute som ser båda seriena? Kommer ni att fortsätta att följa dem eller börjar det spåra ur? Jag tycker att serien 24 var rolig i ungefär 2 säsonger sedan så blev det bara samma sak, jakten på ngåot som skulle förstöra i stort sett hela världen, nyhetens behag hade helt enkelt lagt sig, detsamma kan sägas om Lost.

Jag har läst lite angående recensioner av den här filmen och är lite överraskad måste jag säga, dels för att de fått ganska bra recensioner (av folket i alla fall) samt att vissa påstod att de skrattade sig genom hela filmen.
Superbad (eller supersugen som ngn person i Sverige har valt att döpa den till ) handlar om 2 s.k nördar som drömmer om att få vara med på fester och att hamna i säng med någon tjej innan de går ut high school. De är väl inte direkt populära vilket gör deras uppdrag svårare men när de får chansen till lite socialt umgänge efter att ha blivit inbjuden till fest av en utav de snyggaste tjejerna på skolan, ser de deras chans. Tyvärr för dem så har det lovat att genom fejkleg skaffa alkohol till festen vilket blir svårare än de hade tänkt sig.

Den här filmen lyckades inte få mig att skratta en gång. Ni läsare som vet hur jag recenserar komedier, vet också att det är en utav bedömningspunkterna, en komedi är till för att du skall må bra och skratta, jag blev mest irriterad. Irriterad på att de väljer fel val väldigt många gånger, att de inte blir vissa klicheeér i filmen m.m. Den här filmen var egentligen ingen besvikelse för mig då en vän, med vilken jag delar stora delar av min filmsmak berättat för mig att filmen var en besvikelse för hans del. Nu har ni i alla fall fått min åsikt i frågan och berätta gärna för mig vad ni tyckte om filmen (eller kommer att tycka för den delen).

Dagens skandal måste vara att kanal 9, visar landslagsfotbollen! För vem tillhör egentligen landslaget, är det inte folket och eftersom stora delar av folket inte har kanal 9 så kan det knappast tillhöra folket? Har fotbollsförbundet eller deras ombud, fått så stora dollarsedlar för ögonen så att det inte går att sänka priset för att landslagsidrott i deras större omfattning kan visas i SVT eller TV4 (och har SVT för den delen blivit så blinda att de inte kan se vad folket vill ha, även som public service konkurrerar du med de publika företagen såsom TV3, kanal 5 osv.) Mitt tips är att lägg ner att producera vissa program för att istället lägga pengarna på säkra publiksucceér som populär landslagsidrott och annat, helt enkelt prioritera!

J

+

Yes you probably seen it all before, but...
I Good luck Chuck ser vi Charlie som efter en tillsynes oskyldig med med snurra flaskan blir fördömd av en tjej som är intresserad av honom, fortfarande har otur med kärlekslivet ändå upp i vuxen ålder. Det hela artar sig så att efter att han haft sex med en tjej så oavsett hur det varit för henne innan så blir hon kär och gifter sig med killen som hon dejtar efter Chuck. På ett utav dessa bröllop träffar han Cam ( Jessica Alba) som är en riktigt otursförsöljd tjej som arbetar på ett akvarium med pingviner, han blir överhuvudet förälskad med henne men hur skall han behålla henne efter att de haft sex?

Filmen är väl en komedi och den har sina roliga poänger, en ganska småtrevlig film och det skadar ju inte att du kan vila ögonen på Jessica. Tycker att den är helt ok som komedi och att den går aldelles utmärkt att se för att slappna av ett tag. Jag vet att det har blivit lite dåligt med uppdateringar på den här sidan på ett tag men jag har tyvärr legat sjuk mer eller mindre i tre veckor nu och uppdatering av bloggen hör inte till prioriteringarna.

J

J

+

Black water är en Australiensisk film spelar på våra räddslor för vilda djur, i det här fallet krokodiler. 3 personer funderar på vad de skall sysselsätta sig med och bestämmer sig för att ta en chartrad tur med båt in till vildmarken för att titta på djuren och fiska. Det borde de inte ha gjort...

Den här filmen är enligt mig en riktig kalkonfilm, effekterna är inte speciellt välgjoda och handlingen känns krystad. Filmen är nog en independant film och det syns i budgeten att den inte har så stora medel att röra sig med, vilket i sig inte behöver vara en nackdel. Om ni gillar skräck så se inte den här utan satsa på något annat.

J

I filmen Le grande blue (the big blue, det stora blå) får vi möta Jacques Mayol (Jean-Marc Barr) och Enzo Molinari (Jean Reno) som känner varandra sedan barnsben då de bodde i samma lilla stad vid medelhavet, de var egentligen inte vänner men delade båda pasionen för dykningen. Många år efter detta träffades de igen vid en fridykartävling och upptar bekantskapen. En tredje part Johanna (Rosanna Arquette) som är advokat träffar av en slump Jacques i Peru på ett utav hennes uppdrag, hon blir där totalt fascinerad av honom och följer efter till dykningstävlingen på Sicillien.

Denn film har underbara bilder och verkligen ett vackert bildspårk förutom den passande musiken. Trots att det är en episk film över 2 timmar lång så känns den inte mossig och tråkig, men den har stora drag av tragedi. Rollprestationerna är riktigt bra och filmen kan ses som en hyllning till passionen, att vi alla gör val som är orubbliga som ligger en en persons innersta natur. Jag kan rekomendera den här till er alla.

J

J

J

J

Såg av en slump på Conan på Tv4+ för någon dag sedan, det var en repris men det som slog mig mest var att de hade John Krasinski (det är lugnt jag hade inte heller en aning om vem det var innan) som gäst vilken pratade om filmen License to wed som gick upp på bio i staterna i Juli. Det som jag såg av det obligatoriska klippet var i alla fall roligt så jag tänkte, ok jag ger hela filmen en chans.
Filmen handlar om Sadie (Mandy Moore) och Ben (Krasinski) som går i giftasplaner efter att han friat till henne på hennes föräldrars 30-åriga bröllopsdag. De planerar in ett besök med den lokale prästen eftersom Sadie sedan länge drömt att få gifta sig just i den kyrkan, dock kommer det som en smärre chock för de båda att de måste genomgå ett test för att bli godkända att vigas av Frank (prästen, spelad av Robin Williams). Testet består av diverse barocka uppgifter som  sägs vara till för att kontrollera att de verkligen kommer att hålla ihop även efter de gift sig.

Filmen som sådan måste kategoriseras som en romantisk komedi, vilket inte är min favoritgenre men det är faktiskt skönt att se lite olika typer av filmer. Jag tycker att den här filmen är helt ok, den har sina dråpliga stunder och är trevlig och lättsam att se. Ta den för vad den är och den kommer att underhålla dig i ca 1,5 timme.<

J

J

J

Filmen Breach baseras på en verklig historia om Robert Hanssen, en FBI-agent som går til historien som en utav de största förädarna. Eric O'Neill (Ryan Philippe) får i uppdrag att utreda ovanstående person och insätts därför i tjänst i ett specialupprättat kontor. Han skall rapportera direkt till sin chef (Laura Liney) för att de skall veta exakt när de skall slå till samt få ytterligare information om vad som egentligen försegår.

Filmen är riktigt spännande måste jag säga, jag hade inte alls så stora förhoppningar på den här men blev glatt överraskad. Skådespeleriet är bra och Ryan Philippe gör en helt ok roll som infiltratör och som brukligt är i en thriller så finns det en rad kritiska moment där hela operationen äventyras. Jag rekomenderar den här som helgens film och vill ni se fler än en så finns det ett antal tips längre ner.

J

J

J

J