Starfield

Flickan som lekte med elden (2009) är uppföljaren till Män som hatar kvinnor i Steig Larssons milleniumtrillogi. I den första filmen så fick vi följa Lisbet som hjälper Mikael Blomkvist att lösa mysteriet på Harriet Vagner. I den här filmen introduceras vi i mysteriet angående Zala och hur det hänger ihop när Lisbet blir rikskändis när hon eftersöks på mordet på Dag och Mia Svensson samt Nils Bjurman.

Jag förutsätter att jag inte behöver beskriva så mycket mer om handlingen och vet ni inte den så är det enkelt att googla sig fram till den. Jag tänkte istället gå direkt på vad jag anser om filmen. Den första filmen som så många anser vara en riktigt bra film för att komma från Sverige. Jag håller inte med riktigt angående detta men tror det bla kan bero på att jag är färgad av att läst böckerna. Jag tycker att Flickan filmen känns som en transportsträcka vilket är tråkigt då det inte alls kändes så när jag läste boken. Filmen går lite på halvfart och vi får se i huvuddrag det som utspelar sig i boken med vissa undantag. Jag har bla lite svårt att förstå varför de gjorde om fighten med Paulo Roberto från filmen då det inte gör den bättre. Istället är det nog många som jag som blev irriterade på detta faktum. Filmen känns i alla fall svagare än ettan, lite mer osammanhängande och inte lika välgjord. Jag anser inte bilden vara direkt bra för att vara en storproduktion och jag förstår inte riktigt varför det måste vara så låg ljudnivå på dialogen i svenska filmer. Det senare är snarare en regel än undantag och är något som jag irriterar mig på.

J

J

Trackback-URL för detta inlägg: