Starfield

The Runaways (2010) innefattar en utav de hetaste skådespelerskorna för närvarande samt en barnskådis som har vuxit upp. Filmen är baserad på Cherie Curies självbiografi om bandet The Runaways som var populära på 70-talet.  Joan Jett (Kristen Stewart) vill inte höra av tjejer skall spela akustisk gitarr utan hon har redan bestämt sig för att spela rock och inte nog med det hon skall starta ett tjejrockband. Utan att ha någon demo eller band så får hon producenten Kim Fowley intresserad. Tillsammans med 3 andra tjejer (varav en är Lita Ford) letar de efter en sångerska och träffar då av en slump på Cherie (Dakota Fanning) som egentligen inte har någon som helst erfarenhet av att sjunga men som har utseendet och den rätta attityden. Naturligtvis så tar de världen med storm och blir större än störst vilket resulterar att att de går åt skogen för bandet men det vet ju vi som kan historien redan vid det här laget.

Jag tycker att det är coolt att två tjejer som Fanning och Stewart lyckas med det här. I min värld så är de trovärdiga och göra bra rollprestationer, speciellt Fanning som vi sett som barnskådespelerska i många olika filmer. Det är alltid en svårighet att gå från en duktig barnskådespelerska (Culkin mfl) till att bli etablerad som vuxen men jag tror att Fanning har vad som behövs för att lyckas, hon är duktig hon har drivkraften och kontakterna och publiken är nyfiken att se hur hon kan lyckas. Stewart gör också en bra figur där hon för mig lyckas gå från den extremt töntiga Bella Swan till att faktiskt lyckas axla rollen som Joan Jett, som att gå från natt till dag. Jag tror också att hon har en framtid då hon visar att hon faktiskt kan skådespela. Jag visste inte historien av bandet och jag hade inte direkt hört deras backkatalog så för mig är det trots allt den stora behållningen. Tyvärr så brer de på lite för mycket och det blir övertydligt vad filmens budskap och detta gör att filmen går på tomgång efter ungefär en timma vilket är tråkigt. Det märks även att filmen är baserad på en bok av Curie då övriga bandmedlemmar inte får stor plats. Resultatet blir att det blir en aning klichéartat men bra.

J

J

J