Starfield

The road (Vägen, 2009) med Viggo Mortensen som har gjort minst sagt tvivelaktiga roller sedan hans Aragon. Vi befinner oss i ett post-apokalyptiskt Amerika. Det har gått några år sedan den stora utrensningen och vi får följa far och son på sin resa och strävan efter att nå något bättre. Landskapet består mest av aska och annat otrevligt. Människor litar inte längre på varandra utan det råder stor konkurrens för att få tag på skydd och föda. Allt som de har på sig är kläderna på kroppen som de haft i många år och som för länge sedan har sett sina bästa dagar. De har hört om att det skall vara bättre på andra sidan kusten och beger sig därför ditåt men det går sakta till fots.

Som jag skrev ovan så har Viggo gjort en hel del tvivelaktiga roller men han är duktig skådespelare. I den här filmen så får han utnyttja det och han får dessutom ett bra manus att arbeta med för det här är en riktigt bra film. En film som griper tag i det (det gjorde den åtminstone för mig) och pockar på din totala uppmärksamhet. Jag tycker att den är vacker i alla dess eländighet och att en sådan simpel scenografi med ganska få skådespelare och skön som omväxling. Det är som ni säkert förstått vid det här laget en dyster film men den är ändå mycket fin på sina ställen med sonens och faderns relation. Jag rekommenderar verkligen den här till er som inte har sett den. Att den skulle vara vårens bästa film håller jag dock inte med om men den är riktigt riktigt bra.

J

J

J

J