Jonah Hex





Jonah Hex (2010) är en film baserad på en serietidning. När man läser detta så kommer automatiskt en del förväntningar upp tex att det skall vara fråga om en superhjälte, att denna skall ha häftiga prylar. Jonah Hex (Josh Brolin) handlar om Jonah som har fått sin familj utplånad av Turnbull. Efter detta så är han besatt av hämnd men tyvärr så leder alla spår till att någon annan hunnit före och att Turnbull inte är i livet längre. Jonah bestämmer då att han skall bli prisjägare istället. Det visar sig dock att Turnbull trots allt är i livet och jakten kan börja.

Jag hade ganska stora förhoppningar om att det åtminstone skulle vara en underhållande film. Tyvärr så spolierades detta ganska snabbt och jag insåg att det här var en film där det känns som om skaparna har tittat sig blinda på att förlagan är en serietidning och att det enligt den klichéartade mallen skall innehålla vissa instrument. Den innehåller också till viss del en hel del icke ordinära skjutvapen och annat men det känns som om de inte passar in i historien. När inte ens en underskön Megan Fox (som verkar ha uppenbara problem med att bli erbjuden bra roller efter Transformers)  kan rädda filmen från ett totalt bottennapp då vet man att man har nått väldigt långt ner.


J


Red





Red (2010) är en actionfilm med en massa skådespelare som hade sina absoluta glansdagar för ett årtioende sedan.  Frank Moses (Bruce Willis) är en fd agent som nu lever i stillhet. På fritiden så flörtar han med en pensionshandläggare men har förutom detta inte så mycket för sig. En dag bestämmer sig hans fd arbetsgivare sig för att han är ett hot som måste elimineras. Tillsammans med hans kontaktnät från tiden när han var aktiv så gör han sig största möjliga ofog för att så inte skall bli fallet.

Jag hade hoppas på att få skriva att detta var den bästa rollen som Bruce gjort sedan Unbreakable och möjligtvis är det även så men det säger mer om de roller som han besatt sedan 2000 än om den här filmen. John Malkovich är med i den här filmen och gör en ganska udda karaktär som är underhållande att se. Tyvärr så räcker det inte för att jag skall anse detta vara en sevärd film. Förutom dessa två veteraner får vi även se Helen Mirren, Karl Urban, Morgan Freeman och Richard Dreyfuss. Det är en ok actionkomedi men den är inte så mycket mer. Jag tycker att det blir lite för mycket komedi och lite för lite action för min typ. Jag hade förväntat mig en riktigt actionstänkare då det var länge sedan jag såg en bra sådan men tyvärr så får jag hoppas på någon annan film för detta ändamål.


J J


22 bullets





22 bullets (2010) med Jean Reno.  Charly (Reno) har en lång karriär bakom sig som hitman åt maffian i Marseille men har nu beslutat sig för att gå den lagliga vägen. Han lever nu ett lugnt liv med sin familj men blir en dag attackerad av ett antal män som sätter 22 kulor i hans kropp. Mirakulöst så överlever han detta och blir för att få lugn tvungen att ge sig efter den man som försökt att döda honom.

På synopsisen så verkar den bra men det var verkligen inte bra. Jag tyckte att den var seg och att den var långtråkig och ganska tafatt. Jag har lite svårt att bestämma mig om det berodde på historien eller om det berodde på skådespelarinsatserna men båda var egentligen under all kritik. En actionfilm skall enligt mig vara full av fart och bra och häftiga scener men den här hade egentligen inget utav detta och kan därför inte få annat än underkänt.


J


Clash of the titans





Clash of the titans (2010) bygger på sagan om de grekiska gudarna och hur dess avkommor inte bor med gudarna utan kallas halvgudar för att de trots allt har vissa speciella krafter. Perseus (Sam Worthington) en föräldralös pojke som adopteras av en fiskare inser att han är halvgud och dras in i striderna mellan gudarna och människorna. Snart befinner han sig i en kamp för att hindra Hades att förstöra människornas rike. På vägen möter han stora skorpioner och annat övernaturligt.

Ja vad kan man säga om det här, temat med grekiska gudar i sig själv blir en aning fånigt om det inte rör sig om gudadyrkan där gudarna är sekundära. Den här filmen är också ganska fånig med tanke på det, visst det smäller till ganska bra ibland men överlag tycker jag att inte ens specialeffekterna lyckas fånga mig. Själv historien i sig själv är så fånig så inte ens en imponerande skådespelarensemble med bland annat Liam Neeson, Ralph Fiennes mfl kan bygga upp den. Helt genomrutten skulle jag dock inte säga att den var men det är inget som jag rekomenderar och inget som jag brinner för att se igen.


J J

Salt





Salt (2010) med Angelina Jolie är en riktig actionfilm i stil med Tomb raider. Evelyn Salt (Jolie) är en agent inom CIA när en rysk agent kommer till dem och påstår att den ryska presidenten kommer att bli avrättad vid hans besök i USA. Det uppseendeväckande med saken är att han påstår att mördaren kommer att vara Salt. Det hela ställer naturligtvis saken på sin spets och Salt rymmer under tiden vilket gör att de blir ännu mer oroade.

Jag tycker att den första Tomb raider filmen är ganska underhållande medans den andra inte är någon bra film. Med det sagt så anser jag att den här filmen är ännu sämre än tvåan i Tomb raider serien. Den här filmen blåser på med action i stort sett non stop och visst vissa effekter är snygga men det finns egentligen ingen substans. Den kritik som kommer från hemlandet är främst att hela historien inte är trovärdig men det är ju många filmer inom denna genre som lider av exempelvis en sådan film som Wanted som jag anser härröra inom samma genre. Men där Wanted lyckades sälja in konceptet til mig så känns den här bara tråkig och lite som jag har sett det förut fast i en bättre tappning. Det är tråkigt att den här filmen inte är bättre då det görs väldigt få bra filmer inom just denna genre.


J +

Cop out





Cop out (2010) med Will Brucis förlåt, Bruce Willis. Bruce är 55 år gammal, har stlk 44 i skor och är ganska tunnhårig men det ser man inte numera då han valt att raka av sig allt hår på huvudet. Bruce har heller inte gjort en bra film sedan han var med i Armageddon 1998, för drygt 12 år sedan. Det här är inte heller det en bra film men nu ändrade jag ju ordningen för hur jag recenserar filmer, ah det får gå den här gången då. Cop out är en ganska meninglös film om en N.Y polis som blir avstängd från hans arbete. Då han trots allt har lovat att sponsra sin dotters bröllop så känner han sig tvingad att sälja sitt värdefulla basebollkort. Det hela går fel och han blir istället rånad när han skall sälja det.

Vilken totalt onödig film som det här är, varför får världen se det här? Troligtvis för att det är Bruce Willis och han gjorde en del bra filmer på 90-talet och några innan det. Den här är precis som i stort sett alla andra roller som han gjort på senare (läs 2000-talet) a real piece of crap, se den inte.


J

A-team





The A-team (2010) med Liam Neeson, Bradley Cooper, Jessica Biel. Vi får här följa med från början och se hur A-team kom till. Hannibal Smith (Neeson), Faceman "peck" (Cooper), Baracus och Murdock är alla irakveteraner som måste rentvå deras namn efter att ha blivit ditsatta för ett brott som de inte begått. För att rentvå sig själva måste de ha tag på vem det är som har satt dit dem och kampen börjar för att hitta vem det var.

A-team är pånytt ett av Hollywods många kassakossor. I det här fallet dammar man av en gammal cult tv-serie och sätter in nya skådespelare och gör en långfilm av den, säkra kort med andra ord. I vissa av fallen så lyckas man tvivelaktigt medans i andra så lyckas man riktigt bra. Det här är en utav de gånger som de lyckas riktigt bra med att göra en film som kan stå på egna ben. Jag såg själv inte så mycket av tv-serien när det begav sig och har kanske därför inga problem med att de har bytt ut hela skådespelarensemblen. Filmen håller ett högt tempo men lyckas även med ett ganska högt underhållningsvärde. Jag tycker att detta är en stunds trevlig underhållning som fungerar alldeles utmärkt inom genren. Man får ta det för vad det är och inom sin genre så fungerar det, därför rekommenderas denna trots att den får betyget bra.


J J J

Prince of persia





Prince of Persia:The sands of time (2010) med Jake Gyllenhaal och Emma Arterton. Filmen är baserad på den kända spelserien med samma namn och vi får här se Dastan (Gyllenhaal) som den eftersökte prinsen som är ute på erövringståg i öknen och stöter där på den vackra prinsessan Tamina (Arterton). Tillsammans så blir de mer eller mindre tvungna att bekämpa konspirationer som hotar prinsens existens. För att rentvå hans namn samt inte se till att prinsessans rike går till intet så måste de tillsammans bekämpa  skurkar av övernaturliga mått men även de som Destan trodde var hans familj och vänner.

Det här är en Disneyfilm så våldet är inte speciellt stort. För er som inte känner till serien så kan man till viss del jämföra med Pirates of the carribean, i alla fall i actionscenerna som är välgjorda. Tyvärr för filmens del så håller den inte speciellt hög klass gällande intrigen och den känns både tråkig och långdragen. Jag tycker att det generellt är något som fattas i filmen då den hade kunnat göras så mycket bättre då jag tycker de har bra underlag att arbeta med. Istället för att göra en intressant film så hamnar de i träsket av gammal tråkig action som vi redan har sett så många gånger förut (nästan samma typ som i 2012 som bara var en orgie av explosioner utan egentligt handling). Bilden och ljudet är naturligtvis av toppklass vilket nästan är en garanti för Disneyfilmer men tyvärr har de ganska stora problem med övrig kvalité i deras spelfilmer (läs inte animerade). Eftersom jag har spelat ett antal av spelen så såg jag fram emot filmen ganska mycket men det blev platt fall och en besvikelse för mig.


J J

The Boondock saints II: all saints day





The Boondock saints II: All saints day (2009). Första filmen från 1999 tillhör klassikerna och är riktigt bra. Den finns för övrigt recenserad även här i bloggen. I alla fall uppföljaren tar vid några år efter att den första filmen avslutades och MacManus bröderna har flyttat tillbaka till Irland och bor tillsammans med deras pappa. En dag får de reda på att prästen i deras förra församling har mördats av maffian och då kan de inte låta bli att åka tillbaka till Boston för att skipa deras egna rättvisa.

Där den första filmen hade coola repliker och sköna vändningar så känns den här bara som en sämre kopia av den. Vi har sett det förut och överraskningsmomentet är borta det enda som återstår är kassakon. Jag hade lite förhoppningar på att det här skulle vara en värdig uppföljare och den har sina stunder med lite sköna kommentarer men på det stora hela så är den mest tråkig och en besvikelse för de som tyckte om den första filmen. På något sätt så tycker jag dock ändå att den är ok och godkänd. Borde väl egentligen ses av de som sett den första men det finns ingen anledning att springa benen av sig.


J J

Sherlock Holmes






Sherlock Holmes
(2009) med Robert Downey Jr och Jude Law som parhästarna Sherlock Holmes och Dr Watson. I denna historia får vi se dem kämpa mot en skurk (Lord Blackwood) som hotar ödelägga hela england. I början ser vi dem fånga Blackwood som döms till döden för sina dåd men några dagar efter att avrättningen exekuerats så är graven tom. Holmes och Watson ställs inför ett äventyr fyllt med svart magi och illasinnade brödraskap för att återigen kunna fånga honom och ställa honom inför rätta.

Den här filmen har delat in många personer i två läger, dels de som inte alls tycker om den och som tycker att Sherlock framstår som en suput med livsångest än en detektiv med den skarpaste hjärnan på jorden. Den andra parten tycker att filmen är briljant och att den lever på action från 5 minuter som sedan håller sig filmen igenom. Själv anser jag att den är sådär faktiskt. Jag hade lite svårt för att handlingen kändes lite tunn och att jag inte riktigt fick grepp om filmen, för mig innebar det att jag tyckte att den var överreklamerad och jag måste säga att jag tom blev lite besviken. Ljudet och bilden är bra även om jag inte riktigt gillar de snabba actionklippen som man ibland presenteras för.


J J  
 

Armored





Armored (2009) är en film med Matt Dillon, Jean Reno och Laurence Fishburn för att nämna några som är med i filmen. Mike Cochrane (Dillon) jobbar på ett värdetransportföretag och allt fungerar bra. Han har bra arbetskollegor och uppdragen sköter de med bravur. En dag så kommer de på tanken att råna sin egen värdetransport och låta de se ut som om det är gjort av någon annan. Tillsammans med sina kollegor så tänker de utföra det perfekta rånet som de dessutom skall komma undan helt oskinnade från. Det hela går naturligtvis inte lika smidigt som de hade tänkt sig.

Själva upplägget med en heistfilm tilltalar mig och det började ganska bra med introduktion av karaktärerna men sedan händer något som gör att den går på tomgång. Filmen känns seg och karaktärerna börjar störa mig. Ni vet ungefär som i vissa skräckfilmer när man bara skriker rätt ut att "men spring då, du måste se att det kommer någon" så blir det lite samma sak i den här filmen. Ologiskt tänkande och tråkiga konsekvenser som gör att filmen både tappar tempo men även mitt intresse. Som helhet så får den godkänt men är inget som jag skulle vilja rekommendera till er därute, det finns betydligt bättre film att se för er som bara ser film ibland och för er som slukar allt i filmväg, välj någon annan i första hand.


J J

The boondock saints





The boondock saints (1999) med Willem Defoe, Sean Patrick Flanery och Norman Reedus. Bröderna MacManus (Flanery och Reedus) är troende katoliker men inte guds bästa barn. Av en slump hamnar de i krogslagsmål med ett gäng i ryska maffian och "råkar" arkebusera dem. Det hela leder till att de får smak för att döda avskummet i Boston. Paul Smecker (Defoe) är en FBI agent som är specialiserad på mord. Trots hans profession så kan han inte låta bli att tycka att det är bra att avskummen en efter en försvinner från staden men han vet inte riktigt vem som ligger bakom detta.

Det här är en gammal goding men jag har inte tagit mig tid att se den förrän nyligen. Jag tycker att den är ganska väl utförd men inte riktigt lever upp till dess rykte. Filmen är ganska välspelad och det finns en hel del sköna kommentarer men jag tycker inte riktigt den når upp till vissa andra filmer inom genren. Ljudet och bilden symboliserar medel på slutet av 90-talet (dock skall poängteras att The Matrix släpptes under samma år med för den tiden fantastiskt ljud och bild). Trots allt som står ovan så anser jag att det är en riktigt bra film som jag rekommenderar till alla som inte sett den.


J J J +

Gamer





Gamer (2009) med Gerard Butler har jag både hört gott och ont om innan jag såg den. Vissa verkar tycka att det är en riktigt bra film medans andra anser den vara tråkig och ganska seg. Filmen utspelar sig i framtiden där människor kontrollerar hur andra människor skall bete sig genom multiplayerspel på internet. Miljardären Castle har nu kommit upp med ett nytt koncept genom spelet "Slayers" som består av fångar som styrs av människorna. Genom att klara sig genom 30 spel utan av omkomma kan du som fånge få din frihet, problemet är bara att det är ingen som har gjort detta. Kable (Butler) styrs av tonåringen Simon och är den som klarat sig genom flest strider, genomlever han 4 till så blir han frisläppt.

Det är action från första till sista bild och regissören har å det grövsta ansträngt sig för att det skall vara på det sättet. Butler som vi bla sett i 300 och Rock n' rolla gör inte bort sig i rollen men får enligt mig en ganska otacksam roll att spela genom att filmen är så enformig. Tyvärr räcker det inte med action för att en film skall vara bra, annars hade den lätt kommit upp i en 5:a liksom ra-ta-ta-ta Black hawk down. Enligt mig finns det lite paralleller till Gladiator men där finns det en hållbar handling som driver filmen framåt till skillnad från denna hjärndöda action. Jag vet att jag gav filmen Death race ganska höga betyg men där var våldet och actionscenerna snygga och intressanta. Smaken är delad men enligt mig är detta ett bottennapp.


J +

2012





2012 (2009) är en katastroffilm som är löst baserad på mayafolkets profetia om jordens undergång just år 2012. Filmen har även en historia om en familj som försöker att hålla ihop. Jackson Curtis (John Cusack) är en skild man med två barn som bor mestadels av tiden hos sin mor, Kate (Amanda Peet) och hennes nya sambo. Barnen har inte så mycket kontakt med sin pappa och en utav barnen, sonen har tom börjat välja sida till mammans nya sambo. Andra sidohistorier handlar om Presidenten (Danny Glover) och hans rådgivare som har upptäcker att denna katastrof är i antågande och därför måste göra någonting då detta är den största mänskliga katastrofen någonsin.

Roland Emmerich har satsat stort på katastrofer tidigare. På sitt CV har han mer eller mindre misslyckade filmer som Day after tomorrow och 10,000 BC men även Independence day. Han är därför en stor erfarenhet av att berätta just denna typ av historier med stora svulstiga scener. I mitt tycke är hans störa misstag den enormt sliskiga Hollywood historien om familjen som som skall hitta tillbaka till varandra och som överlever allt oavsett odds och hur det går för dem i deras närhet. Den första timmen av filmen går på halvfart och jag kan inte ens glädjas åt de effekter som slängts in pga den otroligt fåniga historien. Som tur är tar den fart i andra halvan av filmen och trots att historierna följer med så händer det mer saker och det fokuseras mer på actiondelen av filmen vilket det egentligen borde ha gjorts från ruta ett. Filmen spänner över 2,30 min vilket absolut känns i längsta laget då första dryga timman känns som en transportsträcka som dessutom tynger filmen och drar ner dess betyg. Det känns som om den gode Emmerich inte riktigt lärt sig historia och spinner vidare på att mer är bättre. Domedagsbilden tonas ner när du gång efter gång undkommer det mest otroliga katastroferna och det blir bara en eruption av action kvar. Vissa delar av filmen spårar ur totalt och jag kan inte se att betyget kan bli mer än måttliga godkänt vilket jag anser vara tråkigt då det hade kunnat blivit så mycket bättre.


J J

The tournament





The tournament (2009) är en actionfilm! The torunement är en årlig tävling för bland lönnmördare som hålls där bara den som står upp sist vinner. Alla deltagare får ett chip där övriga deltagare kan se dem implanterande under huden. Det här året består startfältet av drygt 30 personer som alla är ute efter den belöningen som det innebär att vinna. I år ställer dessutom fjorårets vinnare Joshua Harlow (Ving Rhames) upp och är en utav favoriterna till att vinna tävlingen i år igen. Bakom tävlingen ligger de mest maktfulla männen i samhället och de satsar också stora pengar på vem som kommer att vinna. Det innebär även att deltagarna i stort sett är imuna mot polis och annat som kan dyka upp och störa tävlingen. Oddsen ändras kontinuerligt och du kan när som helst satsa på en ny vinnare. Lai lai Chen (Kelly Hu) är en annan av förhandsfavoriterna i tävlingen och när den intet ont anande prästen Joseph MacAvoy (Robert Carlyle) blir indragen beslutar hon sig att beskydda honom.

Det här är som ni kan räkna ut en ganska brutal actionfilm där handlingen inte är den stora behållningen. Actionscenerna är helt ok filmade även om det inte bjuder på något nytt och filmen som helhet får godkänt med viss tvekan. Det finns en del intressanta skådespelare i den här filmen och jag tycker inte att någon utav dessa gör bort sig. Gillar ni actionfilm som kommer ni nog att se den oavsett vad jag skriver i den här recensionen och den förtjänar att bildas en egen uppfattning om.


J J

G.I Joe:The rise of the cobra





Den såg snygg ut på bild och trailern såg lovande ut men denv ar inte bra. G.I Joe:rise of the cobra (2009) är ett riktigt bottennapp. En elitstyrka kända som G.I Joes skall rädda världen från den ondskefulla vapentillverkaren som hotar världen till dess undergång. Joes är hemliga och ytterst effektiva i uppdrag som andra styrkor inte klarar av.

Den är ganska snygg och ljudet är mycket effektfullt men där är det nog slut på positiva delar vad gäller den här filmen. Jag var ingen anhängare till tv serien vilket kanske kunde vara ett plus om du ser den här filmen med nostalgi dock tyckte jag att det kunde vara en helt ok actionfilm som kunde underhålla dig ett tag och kanske även lite till. I filmen finns ett antal kända skådespelare såsom Dennis Quaid, Sienna Miller och Brendan Fraser men vad de gör där har jag ingen aning för det här måste vara årets kalkonrulle, den är inte ens värd att se om du så får betalt. Mycket dålig handling och pinsamma bilder men action som du gäspar åt och har sett förut.


J

Terminator salvation





Terminator salvation (2009), den fjärde filmen i serien och den första utan Arnold. Historien utspelar sig 2018 och John Connor (Christian Bale) är den verklige ledaren för motstånds rörelsen och kämpar på att övervinna den teknologi som Skynet spottar ut för att förgöra dem. han får även oväntad hjälp från den halvmänsklige Marcus Wright vars sista minnen är sin egen död.

Jag tycker fortfarande att Terminator 2 är en riktigt bra film men om jag skall vara ärlig så anser jag inte ettan vara speciellt bra, 3:an riktigt dålig och den här är inte bra den heller. Den blir godkänd för att effekterna är ganska snygga och filmen underhåller trots allt en stund. I mitt tycke så fungerar den ganska dåligt från början för att sedan ta ett steg framåt mot slutet. Jag förstår inte riktigt på mig Mr Bales karriärval när han tackade ja till rollen som John Connor, en roll som nästan omöjliggjorts genom att den har skärskådats i 3 tidigare filmen mao inget bra utgångsläge. Mr Bale har väl inte heller odelat varit med i bra produktioner men jag trodde ändå han skulle göra bättre karriärval efter att ha fått ett uppsving i rollen som Batman.

J J

Tidigare inlägg
RSS 2.0